Vi som är ”inne i” travet har för många en helt obegriplig vokabulär. Det är ord som jänkarvagn, 1.30-tempo, rakbana, passgång, helstängt och så vidare och så vidare…
På den här sidan ska Frasse Fransson skriva lite av varje om vad saker och ting betyder och vad vi menar när vi snackar trav!
Att skriva om ALLT på en gång kommer inte att gå, så därför blir denna sida en ”work in progress”.
Vi börjar här.
Tider och hastigheter
Tider. Vad betyder dom och hur räknar man?
Inom travet pratar man tider i kilometertid – vilket är detsamma som minuter / kilometer.
Exempel: Vinnaren hade tiden 1.24,1 över distansen 2140 meter.
Det betyder att hästen sprang 2140 meter och hade snittfarten 1 minut och 24,1 sekunder per 1000 meter.
Alltså totalt 180 sekunder lite drygt över hela distansen.
Att använda sig av det här systemet gör att man kan jämföra prestationer över olika distanser och på så vis värdera prestationerna jämfört med andra hästar och lopp.
Världsrekordet för kallblod innehas av Järvsöfaks på tiden 1.17,9 över 1640 meter och bilstart. Det betyder att han avverkade loppet på 77,9 sekunder i snitt / 1000 meter = ca 127,75 sekunder på 1640 meter.
Vid träning till exempel, där man kan köra intervallträning, om låt säga 500 meter, pratar man också om kilometertiden. Avverkar ekipaget 500 meter på 50 sekunder betyder det 1.40,0 på travspråk.
Andra exempel är i lopp pratar man ofta om mellantider, ”första 500 meterna öppnas på 1.35,0…” kan man hör speekern säga och vid 1000 meter kan den samme uttrycka sig ”första varvet avverkas på 1.32,5”.
Hur gick det till? Jo, första 500 meterna sprang hästen på 47,5 sekunder = 1.35,0 om samma fart hålls i 1000 meter.
För att landa på 1.32,5 på varvet så betyder det att hästen sprang de 1000 meterna på 92,5 sekunder, det betyder att det andra halvvarvet (500 m) avverkades på 45 sekunder. Alltså 1.30,0 i kilometertid.
Invecklat? Nej då. Det gäller bara att hitta rätt sätt att tänka.
I träning kan man mäta alla möjliga olika sträckor, det kan vara korta snabba intervaller på 300 meter, eller det kan vara 3000 meter distansjobb. I alla de fall som man använder klocka räknar kusken ut en kilometertid för att veta vart och hur man ligger till i det träningspasset.
Vid träning på bana, så kallade banjobb, håller man ofta koll på tiden för att veta hur man ligger till, ibland kan man mäta så korta bitar som 100 meter för att veta på ett hum hur man ligger till.
Ett enkelt räknesätt för oss som håller på med kallblod är att 10 sekunder på 100 meter är 100 sekunder på 1000 meter vilket är 1 minut och 40 sekunder = 1.40 i kilometertid.
Eller när man kör unghästar i premielopp kanske man försöker hålla sig kring 2.00-tempo = 120 sekunder / 1000 meter = 12 sekunder / 100 meter. Enkelt!
Vagnar – en djungel…?
Sulky, jänkarvagn, bike, Pullert, rockard, speedcart, sparkvagn – ja det är en djungel av vagnar där ute…
SULKY
Det är vagnen som man använder när man kör och tävlar i lopp, och i så kallade snabbjobb på banan kan de också användas för att efterlikna tävlingsmomentet så mycket som möjligt.
Det finns många olika sulkymodeller och märken, de kan vara i olika bredd, olika långa och olika typer av hjul (alltid 28″ hjul).
Sulkys är ofta väldigt lätta.
De sulkys som vi har och använder i lopp är:
Custom Multicarbon III: En karbonsulky med 127 cm bredd, 198 cm långa skalmar, sidostänger och med en lite förlängd sits för kusken som gör att det blir extra bakvikt som kan hjälpa hästen att få lite mer tryck i bakbenen när framdelen av hästen lyfts. Vagnen går att höja och sänka i tre steg. Vagnen är mycket lätt!
Mycket skön vagn att sitta i och köra.
Spyder Ghost: En vagn som är helsvetsad i metall. Väldigt vridstyv vagn med som är x cm bred mellan hjulen. Längden på skalmarna är X cm. Vagnen går att höja och sänka i fyra olika steg. Vagnen är mycket lätt.
Hästen är placerad något till vänster i vagnen och sitsen likaså för att du ska sitta precis bakom hästen. Det är för att hästen ska springa så långt in på banan som möjligt för att det ska bli kortare väg. Det handlar om väldigt små marginaler och torde inte vara någon stor sak i det stora hela.
Det här är en så kallad jänkarvagn. På denna vagn har vi inga sidostänger men använder ofta sidostroppar av läder klädda med plast som hjälper hästen extra att springa rakt.
Alla hästar gillar inte att gå i denna vagn, men jag vill påstå att det är en toppenvagn för många kallblod. Precis som Custom Speedster ger den ett bra ”lyft” för hästens framdel och då får den undan sina framben snabbare (i teorin!) samtidigt som de får bättre skjut i bakbenen som är motorn vid snabbt trav. Jätteskönvagn att köra i för kusken och man sitter otroligt skönt.
Custom Speedster: En säkerhetsvagn som är helt suverän. Måtten är något bredare, 132 cm och längden är 208 cm på skalmarna. Den har också sidostänger*. Det är bra bakvikt på denna vagn, i test lika mycket som en jänkarvagn. Den är också smalare kring bakdelen av hästen än en jänkarvagn.
Den har också en båge som skyddar kusken om hästen skulle sparka bakut. Denna vagn använder vi ofta då den passar de flesta hästar och det känns tryggt när man kör unghästar. Vi har två stycken.
Lätt en av de skönaste vagnarna att sitta i och köra.
Dessa vagnar kallas ibland för ”sparkvagnar” då de har ett sparkskydd för kusken.
FinnTack R7: Säkerhetsvagn (sparkvagn) som är något tyngre än Customs varinat i metall. Den har också lite kortare skalmar (198 cm), mindre bakvikt och liknar mer en vanlig sulky – denna har också säkerhetsbåge för kuskens säkerhet. Den har också sidostänger*. Denna vagn använder vi mycket för snabbjobb och för unghästar när de ska prova på sulky första gången. Vi har två stycken av denna. Klart bra vagn även om den inte är lika skön att köra som Speedon. Den också ett billigare alternativ.
Grafström Peak Sprint: En mindre och tightare vagn som passar bra på mindre hästar. Alm Kasai har gillat denna vagn då det är lagom bakvikt, sidostänger och samma typ av hjul som en jänkarvagn. Skalmar av lamellimmad ask.
Passar också kortare kuskar bättre, går säkert skruva om fotstöden igen, men kuskar med längre ben verkar sitta lite mindre skönt i denna. Michaela har kört flera lopp i denna vagn med Bro Viking och det har passat dem perfekt.
SPEEDCARTS
Det här är träningsvagnar för hemmabruk eller på banan. Speedcarts finns i massvis med modeller med olika utformning. Här nedan skriver vi lite om varje modell som vi har tillång till i vårt stall.
Custom Speedmaster: En speedcart som är mycket bra för ex. snabbjobb på banan eller rakbana med fint underlag. Den är bara lätt dämpad för kusken och vi använder dessa mest på banan. Vi har tre stycken av denna modell. Det här är den speedcartmodell som ligger närmast en tävlingssulky. Denna får ej användas i travlopp.
Den har sidostänger*.
FinnTack T6: En tyngre och rejälare variant med något grövre däck (19″x3,00) som man sitter väldigt skönt i. Den här vagnen har vi sex stycken av och vi använder den uteslutande hemma på gården vid intervallträning på rakbana eller i backen. Den har ett fritt insteg och man har väldigt lätt att sätta sig i och kliva ur vagnen.
Mycket bra stötdämpning i denna vagn och man sitter säkert. Det enda minuset är att metallen är lite mjuk och lätt kan böjas.
Denna vagn använder vi aldrig på banan, inte ens i träning och får såklart inte ens användas i lopp.
Vi har sex stycken av denna vagn och vi använder alltid dessa vagnar när vi kör mer än en häst då det kan skilja för mycket i hur tufft det blir för hästarna att träna med olika vagnar.
Pennsbury Premier Trainer: En nästintill odämpad vagn som verkar populär i många storstallar. Den är väldigt smal och lätt vagn i aluminium. Den här vagnen har vi använt nästan uteslutande till att köra uppvärmningar på banan. Inte speciellt skön att köra i om det är något ojämt underlag. Fin på banan. Används inte i tävling.
Vi har en sådan vagn.
Royal Ergo Air med grind: En vagn som vi använder om någon häst ska gå på släp lös utan vagn så sätter man fast dem i gallret bakom kusken. Vagnen är egentligen lite för smal kan jag tycka, det föreligger viss tipprisk om hästen på släp vill busa. Den är dock helt ok att köra i och man sitter skönt. Den är också bra om att köra framför en häst som är het till exempel, de blir gärna lugnare att springa med nosen mot gallret. Helt ok vagn som vi har en av.
TUNGA VAGNAR
Hudik Sulky Rockard: En tyngre vagn med ”korg” där kusken sitter. Rejäla skalmar som håller för det mesta. Den här vagnen använder till exempel Ängsborken mycket i träning hos Alf Jonsson och vi kör en hel del med unghästarna i denna vagn. Även Tekno Jerven är van denna vagn från Alf.
Pullert: En fyrhjulig vagn med broms på alla fyra hjul. Denna vagn är mycket tung och här snackar vi styrketräning. Den passar inte alla hästar utan man har lite känsla för vilka som passar att dra den. De hästar som vi kör i denna vagn älskar det oftast verkligen. De får jobba och dra och tar i från tårna. Monster Monsun har gått många mil i denna vagn och hans son Monster Mustasch är den som går mest i den här vagnen i nutid. Tekno Jerven har gått mycket träning i en variant av Pullert om Alf Jonsson använder.
Denna vagn kräver att man använder en arbetssele, det är en ”heavy duty”-variant av sele som inte används vi tävling. Den är mycket mycket grövre och använder sig av lokor fram på hästens hals för att kunna dra rejält. Det är selar som användes vid skogsköring till exempel och vid körning med stora tunga vagnar.
*Sidostång: Lösa stänger som gör att man med benen kan förflytta hästen i sidled. Finns på de flesta vagnar, används något mer sällan på jänkarvagnar. Används nästan uteslutande på sulkys, men finns också på vissa speedcarts.
Hjul – också en djungel…?
Här följer information om de olika hjul som finns på marknaden. För sulkys finns det eker-, kolfiber-, aluminium- och plasthjul – men alltid i storleken 28″.
Vi använder för det mesta plast eller aluminumhjul som vi gillar bäst. Dels är de lätta att rengöra men fram för allt är de vridstyva och med rätt däck tycker i alla fall vi att de rullar otroligt bra på många olika underlag.
SÅ väljer man vilket lopp att starta i!
De allra flesta lopp i Sverige utgår från hur mycket hästen har sprungit in i hela sin karriär. Det är ett form av divisionssytem där nybörjare möter nybörjare och ju mer pengar hästen tjänar desto mer rutinerade hästar får den tävla emot.
Här kommer ett exempel:
Bollnästravet 17 december 2021
Första start kl. 12:20.
Anmälan senast måndag 13 december kl 14.00.
Kallblodiga
Ljus anmälan. 3-åriga och äldre svenska och norska kallblodiga högst 50.000 kr. Körsvenskrav kat. 2. Körsvenner födda 031217 eller tidigare.
2140 m. Tillägg 20 m vid vunna 30.001 kr
Pris: 40.000-20.000-11.000-7.500-6.400-(5.400)-(2.000) kr.
Hederspris till segrande hästs ägare.
Så kan en Proposition se ut!
Först och främst kan man utläsa vilken bana och datum det handlar om och när sista chansen är att anmäla.
All anmälan sker digitalt via Svensk Travsports hemsida där man också kan välja att leta lopp åt sin häst. Där får man själv bestämma ett antal kriterier, exempelvis om du vill tävla mot hästar i samma ålder, vilken distans och även om du vill tävla om viss prispengar.
Ljus anmälan betyder att vi alla kan se vilka hästar som är anmälda till dessa lopp så snart tränaren ha anmält dem. Det kan man göra flera veckor i förtid. Mörk anmälan betyder att man inte kan se vilka som är anmälda, det används oftast till lopp som går på V75.
”Proppen” ovan är alltså för kallblodiga hästar.
Den är för treåriga och äldre hästar som tjänat max 50.000 kr i karriären. Det finns också en lägre klass och det är för hästar som tjänat upp till 20.000 kr. Det här är nybörjarlopp kan man säga.
Sedan står det vilken distans: 2140 meter är grunddistansen.
Om din häst tjänat över 30.000 kr (men fortfarande under 50.000 kr) så får den starta med 20 meters tillägg i starten.
Detta är för att få så jämna lopp som möjligt.
Prispengarna i detta lopp är 40.000 kr till vinnaren ned till 5.400 kr om du blir sexa och om det är 15 hästar i loppet får även den som är sjua 2.000 kr. Övriga hästar som deltager får 500 kr.
Nästa år (2022) kommer det att vara 1.500 kr till alla hästar som ställer upp i lopp som grundbetalning för att hästägaren utför en tjänst.
Den häst som vinner detta lopp får alltså 40.000 kr, har den innan detta lopp tjänat ex. 35.000 redan kommer den hästens startprissumma vara 75.000 kr. Det betyder att den inte kan starta i denna klass i framtiden utan får tävla mot bättre hästar.
Ett bra system för hästarna att utvecklas är att starta mot hästar i sin egen klass.
Mer saker vi kommer att skriva om:
• Utrustning – vad är alla konstiga prylar bra för?
• Vad menas med…?
Skicka gärna in förslag på vad vi ska skriva om – sänd e-post till info@monstertrav.se