Först ut var DRIVBEST som gjorde come back efter lång frånvaro på Rommetravet i fredags. Det är en bra häst och han inledde med tre raka segrar för oss. Det gjorde att han gick upp i klass och på så vis får möta tuffare hästar. I samma veva blev han extremt hingstig, vi som är vana med att ha avelshingstar på gården behövde ändå vara två personer bara för att leda honom till och från hagen. Då är det rejält på allvar kan jag lova. Det stora problemet var egentligen inte vår relation utan Drivbests relation till andra hästar – han hatade andra hästar och försökte till och med attackera Ängsborken (!) i ett träningsjobb.
Efter kastration fick han någon form av virus som vi tror i alla fall och på blodprov i oktober var det dåliga värden. Han bättrade på sig och var redo att gå provlopp i nov/dec trodde vi – men där han var helt under pari. Jag tog till och med han ur loppet 500 kvar i det senaste provloppet då jag kände att det inte var bra. Tur var väl det kan man säga.
Han var helt enkelt så otroligt nedsatt hela hösten ända fram till i december då han började visa bättring.
Den 23 dec tog vi ett blodprov som sa ”kör”. Då gick han 2400 m jobb hemma på gården och var riktigt fin.
Ny kontroll av blodprov som visade att han är klar och då var det dags för come back.
TREA efter tredjespår och en riktigt bra prestation på 1.27,7, det näst snabbaste han gått i karriären. Det trots att han egentligen inte tävlat i denna klass tidigare och med sådant långt upphåll gjorde oss riktigt glada.
URKRAFT är har samma pappa som DRIVBEST och det finns stora likheter. Bra teknik och kapacitet, lite udda och egna ideér.
”Ubbe” är världens snällaste och jättefin häst, även som hingst, men vi valde att kastrera honom i höstas och nu äntligen var det dags för come back. Även han har inte varit som vi önskat under hösten, även om han känts fin i travet så har det fattats en del. Sista veckorna har det lossnat och samma sak här – blodprovet ser bra ut.
Nu är det bara en liten sak som är kvar för honom och det är den där idéen med att springa rakt i svängarna… Rakt fram alltså och inte hålla till vänster som man behöver göra i travlopp.
Utrustad med huvudstång och murphybländare – samma utrustning som fick en annan brorsa i stallet, Fosshaug Frasse, att börja följa banans form…!
ÄNTLIGEN funkade det och ”Ubbe” blev femma utan att hålla på dumma sig av banan. Han rullade till lite mitt på upploppet så kusken fick ta upp han lite sista 150 meterna, men i det stora hela var vi riktigt nöjda med honom och hans femteplats.
Ca 1.30,5 sista 800 hade jag på klockan och det var ju fullt godkänt. Han går framåt rejält med detta. Kommer att starta i februari nästa gång. Nu träning för honom då vi ska finslipa lite till.
